Jag ska förtälja historian om översvämningen.

Såhär var det. Det var fredag. Vi var taggade. Vi drack vin, vi dansade, vi snackade skit (och med vi menar jag undertecknad, Lovisa och Adam). Det hela började med att Adam rev ett glas i golvet. Ingen fara! Jag torkade upp vinet, placerade klantskallen i soffan. Dammsög upp glaset. Tejpade Adams blodiga fingrar. Sen fortsatte vi med det vi kunde bäst. Vara taggade, dricka vin, dansa och snacka skit. Sen klev jag i en glasbit. Ingen fara! Fram med pincett och plocka ut.

Vi går på krogen. Lovisa går hem. Jag sover hos en kompis.
Vi hoppar nu fram ett par timmar.
Klockan är halv åtta, lördag morgon. Telefonen ringer och det är Lovisa.
- Hej, du måste komma hem. Det är översvämning i din lägenhet.
... DET är inte det bästa samtalet jag har blivit väckt med. Det är inte heller det sämsta, för jag skrattade faktiskt lite.
Låt mig förklara. Lovisa kommer hem från krogen. Hon bestämmer sig för att ta en dusch (god knows why?). Hon bestämmer sig även för att lägga sig ner och vila en stund. Tyvärr så la hon sig på brunnen och vaknar fem timmar senare (ja vattnet är fortfarande på). Då är det blött.
Jag kommer hem och hittar Lovisa mitt på golvet iförd Adams tröja som hon försöker torka med kroppsvärme, samtidigt som hon försöker torka ett av mina linnen med hårfönen. (och varför hon valde ett tämligen fult linne från Cubus och inte den tämligen dyra tishan som låg bredvid är för mig en gåta)
På golvet är det blod för Lovisa har klivit i glas.
När jag kom hem klev jag i glas, som jag fortfarande inte har fått ut ur foten.

.. det om det.

Här har ni boven!


(Inte jag alltså)
Och JA! hon kommer få höra det här några gånger =)