Så, även fast jag visste att det skulle komma så kom det alldeles för snabbt.

Vi fick till århundradets sämsta hejdå tror jag. När inga ord räcker till, även om man hade kunnat få fram dom utan att börja gråta. En kram, ett lycka till, ett "ring" och ett peacetecken i dörren.

Såhär i efterhand undrar jag om det hade gjort så mycket om vi började gråta. Det är ändå vad jag har sysselsatt mig med sen jag åkte därifrån.



Jag kommer att sakna dig. Jag älskar dig.  Du är min bästa vän!