I hurt myself today, to see if I still feel. I focus on the pain, the only thinig that´s real.

Nu har jag lyssnat på bölmusik och bölat oavbrutet i 40 minuter. Konstigt att musik kan få en att känna. Det är nog bra, ibland måste man få bryta ihop. Salka ligger på min mage och slickar bort tårarna, och imorron när jag vaknar är allt bra igen.  

Ny frisyr har jag ju iallafall, och det känns ju farligt bra. Nu blir vi farliga!!

Have you ever really seen the rainbow, have you ever really touched the blue blue sky?