Ja jag vet, jag är så pass påhittig att jag använder veckans dag som rubrik. Men eftersom jag sätter mig på en buss som går 06.40 varje dag så har jag rätt att slippa tänka.. zip it! (inte för att nån hade sagt nåt, men jag har rätt att gnälla på mina tidiga mornar)

Så. idag lyckades jag iallafall undvika alla jon på bussen.. Lyckades hitta en helt okej ställning i bussen. Men tanten framför försökte förgäves luta tillbaka stolen mot mig. Men also, ursäkta tanten. Men för det första, har du aldrig åkt den här bussen eller? Det är den sämsta bussen som finns och det går inte att fälla ner mer än 3 cm. Och för det andra, måste du försöka klämma fast mig?
Hur som helst så klämde jag fast ena benet mellan de två sätena framför och andra foten låg på sätet. mycket bekvämt måste det ha varit (eller iallafall helt okej) för det tog inte många kilometer innan jag blocka till.
Så, imorgon ska jag följa efter en person. Måste undersöka!

Var och kollade på lägenheten idag, men den var INTE värd 300 tusen, så det blir inget av det.
Och så träffade jag Niklas en sväng. Det gör fruktansvärt ont samtidigt som det är det bästa som finns! När han kramar mig... Det tog två sekunder från att jag öppnade dörren tror jag, så kom tårarna. Sen visade han mig bilder i soffan och allt kändes som förut. Eller nej, inte som förut. Det känns jättekonstigt att vara gäst i sitt "hem". Inte mitt hem nu, men jag har ändå bott där. Kommit hem dit varje dag efter jobbet. Fy fan! Allt jag vill är att jag och Niklas ska få bli gamla ilag. Att vi ska vara lyckliga tillsammans!
Mitt hjärta tillhör dig, Niklas!! Du är mitt allt...

Så, imorron ska jag till Sundsvall på visning och det ska bli grymt roligt. Sen sover jag hos syster Lovisa. Och snart kommer min bästaste tjej hem! Saya min pingla. På Lördag ska jag åka in till stan och träffa henne. Vi ska kramas hela dagen!

Jag och Lotta saknar Lovan! Mkt!

Du, jag finns här för dig.