Kris

Jag har i ett par veckor suttit och förfärats över "minimodeller och mammor" eller what´s it´s name. Idag tänker jag skona min själ från den här sjuka formen av barnmisshandel. Skäms!

I övrigt så fick jag ringa ett ytterst genant samtal idag..
Jag - Hej, Lina Ulander heter jag.
Teliakille - Hej Lina, vad kan jag hjälpa dig med?
Jag - Vi har ett problem..
Teliakille - Okej, låt höra vad problemet är
Jag - Jag har fått telia som teveleverantör i mitt hus och JAG HAR INTE KANAL ELVA!!!
Teliakille - okej...
Jag - Ja! Jag kan inte se Big brother!!! Det började igår!
Teliakille - *skratt* jag förstår dig. Så du har haft panik sen 21 igår?

Ja det är precis vad jag har haft det. Panik!!!
Så här är det. Vi bytte teveleverantör. Utan att tillfråga mig först, fick jag det här levererat. Har inte tänkt så mycket på problemet det medförde. Förrän igår vill säga. Nu är det fan kris! KRIS!!


Det här vill jag inte erkänna,men nu har det gått så långt att jag har allvarliga funderingar på att köpa 24/7.. (alternativt flytta hem till stugun tills i Maj..mamma ah?)

Förtryckt!

Ja, det är precis vad jag känner mig. Förtryckt, hånad och förnedrad!
Näe okej, men varför finns det bara blogg-app till iPhone och inte till android? Eller var inte den så bra?

Kvällen har varit trevlig. Sushikväll hos Sandra, som övergick i Bouncekväll med skitsnack, mys, bakverk och chips. Jag är tjock!
Sen körde jag ifrån polisen så att dom inte skulle se att jag hade immig bakruta. Har för mig att det inte är helt populärt.

Imorgon ska jag jobba. Sen ska jag åka till Stugun. Sen ska jag släppa en bomb. Jag blir nervös.

Ses vi på zumbabrazil på Söndag? Vad snackar jag om? Klart att vi gör!

En anekdot

Då det har framkommit lite klagomål angående mitt bloggande kan det kännas på tiden att det händer nåt här.
Låt mig berätta en historia från förr..

Det var en kväll för några år sedan. Uppskattningsvis runt 10 år sedan.
Jag och Sara sitter, som många andra kvällar, hemma på pålan och har inget att göra. Vi kommer på den utomordentligt goda idén att vi ska bygga pussel.
En bit in i byggandet kommer Jonas och Per förbi. Genast, som många andra gånger när Per är iblandad, blir det en tävling av pusselbyggandet. Innan midnatt skulle vi vara klara.

Vi bygger och bygger och plötsligt är det klart.. nästan. Det fattas två bitar. Ganska snabbt visar det sig att en av bitarna är i Jonas ägo och en av bitarna är, inte helt oväntat, i min ägo. Det kanske inte heller är helt oväntat att båda vägrar lägga den näst sista biten. Till sist blir Sara så förbannade less att hon river sönder pusslet. Jag trodde att Per skulle få en hjärnblödning.


Jaha, annars då? Har precis hittat en ställning på datorn där mellanslag fungerar. Fråga mig inte varför, för det kan jag inte svara på.
Imorgon ska jag på sushidejt med Sandra. Vi ska skvallra. Det blir roligt.

Det var ruskigt vad tomt det blev. Ikväll delar jag säng med Salken och Dell..


Tjing


RSS 2.0