I curse the day I was born...

 

..åminstone så förbannar jag dagen när jag knatade hem från jobbet, gick och handlade och skulle hem och ta en gubbvila. Insåg när jag kom hem att jag hade glömt osten och har fortfarande inte gått tillbaka och handlat den jävla osten. Gubbvilan känns det som att jag kan glömma. 

Jag. Blir. Tokig!

 

Planen nu är: Göra en pajdeg. Trycka ut pajdegen i en form (jag har kommit fram till att jag hatar min springform så den tänker jag minsann inte använda) och ställa den i kylen i 30 minuter för att sen gå tillbaka på affären och köpa ost.

Sen ska jag vänta. På att få vin. Det ska bli gott. 

 

Mutar hjärtat med mat och godis. Själv tänkte jag prova göra grönkålschips. (Det har jag å andra sidan tänkt göra i flera dagar men inte kommit till skott, så jag väntar väl en vecka till, tills grönkålen är hängig och jag får kasta skiten. Låter som något jag skulle göra)

 

Nej det här går inte. Deg, kyl, ost, hem. Kanske hinner med den där gubbvilan ändå. Slutprokrastinerat. 

 

Mvh Prokrastineringsmästaren

 

Ps. Fick nyss skäll av min dator. Den har inte genomsökts efter spionprogram på 49 (!!!) dagar. Nähä?

Jag börjar känna mig lite hängig. Ont i halsen, snyter blod (ursäkta för informationen), lite feberpirr i benen och lite yrslig.

 

Därför har överdosering börjat. Det enda som hjälper är att överdosera vitlök. Imorgon kommer jag vara frisk som en nötkärna (och förmodligen lukta ganska illa enligt vissa..)